Semestertider….

Och nu är det tid för semester…. om man har ett jobb…. och tid för sommarlov…. om man annars går i skolan…. Hur lång tid behöver en människa för att stressa ner från sitt jobb? Innan man är där man vill vara, den människa man verkligen vill vara? Det är förstås olika för olika personer, beroende på utgångsläget. Lärarna har ett långt sommarlov. Kanske är detta precis vad de behöver. Många utanför skolans värld skulle nog ha svårt att klara den stressnivå som lärarna lever med en stor del av året. Så passa på att njuta, du som är lärare. Men stressen finns också hos barnen, särskilt hos de barn som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Barn med bokstavskombinationer av olika slag. Tänker vi på hur vi kan hjälpa dem att stressa ner under sommarlovet? Det är väldigt lätt att tro att de uppskattar samma saker som andra. Men för en aspie kan sommarlovet innebära att han/hon möter en ny sorts stress. Att resa till nya okända platser där intrycken blir överväldigande kan skapa mer stress i stället. Hur du som förälder skall möta detta kan ingen annan säga. Som förälder är du ofta helt ensam om att försöka se ditt barn, lära känna ditt barn, lära dig förstå hur ditt barn fungerar. Många i omgivningen lämnar gärna goda råd om vad du borde göra. Men hur många av dem engagerar sig verkligen i ditt barn för att förstå hur barnet fungerar innerst inne?

Från din roll som förälder kan du inte ta semester så lätt. På sommaren går föräldraskapet snarare in i en mer intensiv fas. Ditt barn behöver dig kanske mer än någonsin när ni reser till främmande miljöer. Du har säkert egna drömmar om vad semestern skall ge dig. Men försök att inte låsa dig vid dina egna drömmar. Försök i stället att vara förändringsbenägen. Om din aspie inte klarar av att åka med på ännu en utflykt, så kan ni i stället sätta er på ett café. Eller på en bänk i en park. Utan att prata så mycket om hur länge ni skall sitta där. Och behövs det struktur så kan man ju bestämma att man skall sitta där i 52 minuter eller någon annan lämplig tid. Njut av att titta på folk som kommer och går. I stället för att jaga runt för att se nya saker låter ni omgivningen passera förbi i varierande takt. Betrakta människorna. Varför verkar vissa ha bråttom medan andra tar det lugnt? Tala med din aspie om vad ni ser. Varför ser det annorlunda ut jämfört med hur det är därhemma? Att se och uppleva något tillsammans kan skapa en samhörighet mellan er, en efterlängtad trygghet för din aspie.

Eller så gör du något helt annat som passar er bättre. Men om du börjar med att försöka förstå vilken känsla din aspie har, så är du en bra bit på väg mot en skön och avkopplande semester!

Det här inlägget postades i Attityd, Förväntningar, Kommunikation, Skolan. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.